Hur räknar man…? Här går jag igenom de vanligaste ”hur räknar man frågorna…” som folk undrar över på Google.

Hur räknar man ut procent?

Procent betyder hundradelar. När man pratar om procent avser man andelar utav någonting. 1% av 1000 är alltså 1000/100 = 10. På samma sätt är 10 av 1000 = 10/1000 = 0,01 = 1%.

Eller 3 av 5 = 3/5 = 0,6 = 60%.

Hur räknar man ut bmi?

BMI eller Body Mass Index definieras som kroppsvikten (kg) dividerat med kroppslängden (m) i kvadrat –>

Jag väger t.ex 80kg och är 1,89m lång. Därmed är

BMI = 80 / (1,89^2) = 80 / 3,5721 = 22,3958…

Kategori	BMI-tal (kg/m2)
Väldigt allvarlig undervikt	mindre än 15
Allvarlig undervikt	15,0 – 16,0
Undervikt	16,0 – 18,5
Normal (hälsosam vikt)	18,5 – 25
Övervikt	25 – 30
Fet Klass I (Medeltjock)	30 – 35
Fet Klass II (Svårt tjock)	35 – 40
Fet Klass III (Väldigt svårt tjock)	över 40

Hur räknar man ut ränta?

När man pratar om ränta pratar man oftast om priset på ett lån. Man kanske har ett bolån med 2% ränta. Det betyder att om du har ett lån på 1 000 000 kr så betalar du 20 000 kr om året.

Man kan också prata om hur sina pengar förräntar sig t.ex genom att du lånar ut till en bank. Om du får av banken en årlig ränta på 1,5% och du placerar 100 000 kr i 5 år. Hur mycket pengar har du då på ditt konto vid det 5e årets slut?

Efter 1 år har du 100 000 kr x 1,015 = 101 500 kr. (Du har dina 100 000 + 1500 ). Nästa år får du ju även ränta på pengarna du fått i ränta.
Efter 2 år har du 101 500 kr x 1,015 = 103 022,5 kr (Vilket är samma sak som 100 000 x 1,015 x 1,015).

Man börjar ana ett mönster…

Efter 5 år är därmed dina besparingar alltså uppe i: 100 000 x 1,015^5 = 100 000 x 1,077284 = 107 728,4 kr.

Hur räknar man ut semesterersättning?

Hur man räknar ut semesterersättning beror på först ifall det finns kollektivavtal eller ej. Finns kollektiv avtal följer man reglerna enligt kollektivavtalet. Se nedan för de vanligast fackliga kollektivavtalen. Ifall det inte finns kollektivavtal följer man en utav två beräkningsmodeller enligt Semesterlagen.

Alt 1. Sammalöneregeln.

Utan kollektivavtal används oftast sammalöneregeln. Det innebär din Månadslön + Semestertillägg + Tillägg på rörlig lön. Detta omvandlat per dag semester.

Semestertillägg = 0,43 % x månadslön per dag.
Rörliga andelar = provision, bonus, skift, jour, ob, beredskap, tantiem, premielön. 12% på alla rörliga delar som betalats ut under semesteråret.

Alt 2. Procentregeln.

Procentregeln används om du har haft en stor andel rörlig lön. (mer än 10% av den sammanlagda lönen).

12% av årslönen (för det intjänande året). Både fast och rörlig lön. Om man delar den totala summan du får då med 25 så får du din semesterersättning per dag.

 

Hur räknar man ut skatt?

Beror ju på vilken skatt man menar… Men jag antar att man menar skatten på lönen som privatperson. Det bästa svaret är egentligen det beror på vilken kommun man bor i, hur mycket lön du har, ifall man är med i kyrkan eller ej, (se hur mycket du betalar till kyrkan här) och hur gammal man är.

Skatten skiljer sig och är olika beroende på kommun. I Sverige har vi en progressiv skattesats. Det betyder att ju mer man tjänar desto mer skattar man. Ta därför reda på vilken skattatabell du har. Jag har skattetabell 33 (och är inte med i svenska kyrkan).

För att läsa skattetabellen behöver du känna till vilken kolumn du ska titta på:

Kolumn 1 avser löner, arvoden och liknande ersättningar till den som är född 1949 eller senare. Allmän pensionsavgift ska betalas och inkomsten ger rätt till jobbskatteavdrag.

Kolumn 2 avser sådana inkomster (t.ex. pensioner) till den som är född 1948 eller tidigare, som inte är underlag för allmän pensionsavgift och inte ger rätt till jobbskatteavdrag.

Kolumn 3 avser löner, arvoden och liknande ersättningar till den som är född 1938–1948. Allmän pensionsavgift ska betalas och inkomsten ger rätt till ett högre jobbskatteavdrag än enligt kolumn 1.

Kolumn 4 avser löner, arvoden och liknande ersättningar till den som är född 1937 eller tidigare. Allmän pensionsavgift ska inte betalas. Inkomsten ger samma rätt till jobbskatteavdrag som enligt kolumn 3.

Kolumn 5 avser andra pensionsgrundande ersättningar än löner m.m., t.ex. ersättning från arbetslöshetskassa och egen arbetsskadelivränta, till den som är född 1938 eller senare. Allmän pensionsavgift ska betalas på inkomsten men denna ger inte rätt till jobbskatteavdrag.

Kolumn 6 avser sådana inkomster (t.ex. pensioner) till den som är född 1949 eller senare, som inte är underlag för allmän pensionsavgift och inte ger rätt till jobbskatteavdrag.

* Källa: Skatteverket

Lön              Skatt

10000          14,95% (1495 kr)
15000          19,4% (1910 kr)
20000          21,95% (4390 kr)
25000          23,48% (5869 kr)
30000          24,72% (7417 kr)
40000          28,55% (11419 kr)

För inkomsten efter du har tjänat 430 200 kr på ett år så betalar man 20% statlig skatt.